Sjuka Hus - En handbok

Hem

Skriv ut



Hälsobesvär - Hur gör man?

Hälsobesvär - Sju Frågor om Sjuka Hus

De sex stegen

Utvärdering av "De sex stegen"

Inomhusmiljön - ett hälsoproblem

Forskning, SBS - hälsobesvär

Sjuka Hus-rapporter

Lagar och föreskrifter

Skrivelse till fastighetsägaren

Checklista för inspektion i Sjuka Hus

Undersökning av golv – Metod för mätning

Referenslista

Innehållsförteckning
Inomhusmiljön - ett hälsoproblem


Teknikerna betecknar det som bristande inomhusmiljö, läkarna talar om ett folkhälsoproblem och hälsoskyddsinspektören hänvisar till Miljöbalkens definition: "en olägenhet för människors hälsa". I dagligt tal handlar det om ett problem som är mera känt som sjuka hus.

Det började i slutet på 1970-talet som "dagissjuka" och "kontorssjuka" för att senare kallas "sjuka hus". Så småningom uppmärksammades problemet och en kommitté tillsattes 1986 att utreda frågor kring förebyggande av allergier och överkänslighetsreaktioner. Resultaten presenterades i Allergiutredningen(3.)

Allergiutredningen definierade sjuka hus på följande sätt:
Med sjuka hus avses hus med sådana brister som har samband med byggnadens utförande, drift, brukande och/eller underhåll, vilka leder till besvär och hälsorisker hos människor som vistas i byggnaden.

Under de senaste trettio åren har allergierna tilltagit och allt fler människor i samhället har drabbats. Allergiutredningen konstaterade en alarmerande ökning av allergier och överkänslighet bland barn och ungdomar som hade ett samband med inomhusmiljön. Forskningen har också visat att barn är betydligt känsligare än vuxna för miljöföroreningar och att de reagerar tidigare på en dålig miljö.

I början på 1980-talet fick Sjuka Hus en internationell benämning av WHO som myntade begreppet; SBS(Sick Building Syndrome). WHO:s beskrivning av SBS omfattar följande symptom:

  • Ögon-, näs- och halsirritation
  • Känsla av torra slemhinnor och hud
  • Hudrodnad
  • Mental trötthet
  • Huvudvärk, hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta
  • Heshet, pipande andning, klåda och ospecifik överkänslighet
  • Illamående och yrselkänsla

Problemets omfattning

I rapporten "Hus och hälsa i Stockholm" har Miljöförvaltningen 1992 undersökt inomhusmiljön i Stockholms fastigheter. Den visade att vart fjärde hus byggt efter 1984 var att betrakta som sjuka hus. Sammanlagt fanns cirka 1.500 hus i Stockholm där inomhusmiljön är så dålig att den medför hälsobesvär för de boende(4).

Svenska Kommunförbundet har i skriften "Gröna nyckeltal" beräknat att kostnaden för att sanera enbart de sjuka husen som byggts mellan 1985-1995 är cirka 15 miljarder kronor(5).

Miljödebatten har i huvudsak handlat om utsläpp från industrier och biltrafik, kemikalier i vatten, skog och jordbruk samt om andra frågor där svaren sökts för den drastiska ökningen av allergier som har samband med uteluften. Debatten har ännu inte tagit fasta på sambandet mellan allergier och sjuka hus, trots att vi vistas inomhus upp till 90% av vår tid.

Frekvensen av allergi/överkänslighet när det gäller barn idag är att nästan hälften av alla barn är drabbade. Dessutom dör c:a 1.200 människor årligen av astma/allergi som direkt eller indirekt dödsorsak(3).

Med anledning av den oroväckande ökningen av allergi och överkänslighet som främst kopplats till inomhusmiljön gav Folkhälsoinstitutet i uppdrag åt IHE(Institutet för hälso- och sjukvårdekonomi) att utreda kostnaderna för. 1994 kostade allergierna samhället 5,6 miljarder om året. I detta ingår kostnader för sjukvård, läkemedel, sjukskrivningar, förtidspensioneringar och för tidig död.(6)

Orsak och verkan

Den tekniska orsaken till i stort sett alla sjuka hus-problem i nybyggda och renoverade fastigheter efter 1975 kan beskrivas med ett ord: FUKT i golvkonstruktionen. Visst förekommer olägenheter för människors hälsa på grund av dålig ventilation, men orsaken till de hälsobesvär som finns i vår inomhusmiljö beror i huvudsak på fukt och mikrorganismer(mögel) eller felaktiga kombinationer av golvmaterial som avger ammoniakgaser, flyktiga organiska ämnen eller andra kemiska föroreningar.

Problemen kan sättas i samband med den byggfukt i betongbjälklag som stängs inne under golvmattor av plast och linoleum. Förutom fukt i betongkonstruktionen tillförs ytterligare fukt i form av flytspackel, primer och vattenbaserade lim. Till detta kommer också emissioner från målarfärg, lim, plast och spackel.

Totalhalten flyktiga organiska ämnen, TVOC, visar att inomhusluften i problemmiljöer ofta har tre till fyra gånger högre halter av föroreningar än vad som förekommer i utomhusluften. I nybyggda och renoverade hus kan halterna vara tio gånger högre. Sjuka hus-problem kan också förekomma trots låga TVOC-halter. TVOC kan enkelt mätas i inomhusluften och under golvmatta med ett Tenax-rör.

En ständigt återkommande diskussion vid höga halter av föroreningar i inomhusluften är ventilationen. Där har det visat sig att enkla ventilationssystem, typ självdrag är de som fungerar bäst, medan mekaniska till- och frånluftssystem fungerar sämst(7).

Allergi och överkänslighet

Begreppet allergi definieras i folkspråket som något man inte tål. Orsaker till den vanliga formen av allergi är ett samspel mellan ärftlig benägenhet, samt att utsättas för något som skadar slemhinnan. Till exempel retande gaser, kemikalier eller damm och partiklar som bärare av kemiska föroreningar från byggmaterial.

Den överkänslighet som drabbar människor i sjuka hus ger samma symptom som allergi, men även diffusa symptom som koncentrationssvårigheter, huvudvärk, trötthet, illamående, yrsel och hudrodnader. Vanliga besvär är också ögon-, näs- och halsbesvär, eksem, klåda och torr hud.

Spekulationsbyggandet

I slutet av 1800-talet ökade inflyttningen till städerna från landsbygden, vilket innebar en omfattande bostadsbrist med spekulationsbyggande av undermåliga bostäder som följd. Man lät då människor flytta in i de ännu inte uttorkade husen för att de med sin egen kroppsvärme skulle torka ut byggfukten. Dessa människor kallades helt cyniskt för "svampar".

I boken "Nya Stockholm (1890): "... byggherren fick tjugo reumatiska febrar, femton lunginflammationer, tio ögonsjukdomar på sitt samvete, men såg nöjd ut, byggde flera hus, fick ännu fler sjukdomar att svara för, samlade mycket pengar och frågan uppstod om att välja in honom i stadsfullmäktige"(8).

Kemikaliesvampar

Det är inte svårt att dra paralleller med dagens nybyggda bostäder med hälsobesvär, där boende och brukare utsätts för kända och okända kemikalier och får agera som kemikaliesvampar. Trots att sjuka hus sedan länge är ett känt problem är kunskapen fortfarande begränsad om de kemikalier som förorenar och förgiftar den luft vi andas och exponeras för inomhus. Någon vilja att ta itu med åtgärder kring detta folkhälsoproblem har ännu inte visats från de myndigheter som ansvarar för byggprocessen och de boendes inomhusmiljö.

När massmedia i början på 1980-talet rapporterade om hälsobesvär i bostadsområdet Dalen i Stockholm förklarade stadsläkaren på Miljöförvaltningen att de klagande var hypokondriker. Sjuka hus blev med tiden ett erkänt begrepp, men så sent som år 2000 uttalade ansvarig chef på Miljöförvaltningen i ett radioprogram, att de som klagade över sjuka hus-besvär hade psykiska problem.